torsdag, juni 01, 2006

Bodil Jönsson: Tio tankar om tid

Det här är en bok som jag funderat på att läsa länge, men det har inte blivit av. Häromdagen stod jag vid mammas bokhylla och pratade böcker och då råkade den stå mitt fram och blev medlånad hem, så nu har jag läst den. Det är en lättläst betraktelse om tid som koncept, hur tid uppfattas olika av olika människor och olika kulturer, hur man kan behandla tid på olika sätt och andra närliggande frågeställningar.

Jag tycker att många av kapitlen var tänkvärda, men ett av dem passar speciellt bra in på min vardag. Kapitel tre handlar om "ställtid":
Somligt blir mycket bättre gjort om man gör det inte bara ostört utan också efter en viss ställtid. Ställtid -- det är den tid det tar att ställa i ordning, ställa till rätta så att man sedan kan börja göra något. För skogsarbetaren var det förr den tid som gick åt innan hästen var selad framför timmerforan. I verkstäderna är ställtiden den tid det tar att ställa om maskinerna. I köket är det kockens tid att göra »mis-en-place«, det vill säga ställa i ordning innan maten skall lagas. Även i modern projektplanering finns begreppet som summan av alla den tid det tar för att komma igång.


På jobbet så har jag normalt två supportpass varje dag. Detta innebär att jag ska svara i telefon och lösa problem på begäran två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen. Dessutom kommer det in ärenden via epost. Förutom det så ringer säljarna och vill ha hjälp med tekniska frågor de fått från kunder, och folk kommer in personligen på rummet och ställer frågor eller talar om att något jag inte sysslar med är mycket viktigare än det jag sysslar med, så att jag borde göra något annat. Sådana ändringar kan ske flera gånger varje dag, förutom alla prioriteringsändringar som sker som en effekt av att telefonen ringer och avbryter mitt tänkande på ett epostärende eller så.

När problem kommer in via epost så kan jag ta hand om dem när det passar mig (inom rimliga gränser). När telefonen ringer så måste jag svara i den med en gång. Detta att telefonen ringer då och då och avbryter det jag egentligen håller på med gör att jag, i Bodil Jönssons termer, får min dag i styckad tid. Som om det inte räckte med det så förbrukar jag också massor av ställtid. Varje gång någon ringer måste jag ställa in mig för att förstå deras problem och förhoppningsvis lösa det. När jag är klar måste jag ställa om huvudet till det problem jag höll på med när det ringde. Om jag har tur hinner jag färdigt med det, men ganska ofta ringer telefonen igen, och då måste jag ställa om till den igen och sedan tillbaka till det andra igen. Vissa dagar känns det som om jag inte gör något annat än att ställa om tankarna från en sak till en annan och sedan tillbaka igen, utan att få speciellt mycket gjort därimellan...

Bodil Jönsson: Tio tankar om tid
Brombergs, 1999
132 sidor.
ISBN: 917608776X

Andra bloggar om: , , ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

De sista åren jag jobbade tog jag mig friheten att markera i den elektroniska almanackan "egen tid". Då fick jag vara ifred och slapp styckad tid -- oftast.

Hans Persson sa...

Till att börja med har jag ingen sådan kalender. Även om jag hade det skulle det knappast förhindra besök från högre ort som vill omprioritera de saker jag sysslar med, och dessutom kan det ju inte påverka om supporttelefonen ringer eller inte.

Ett tvåtimmars supportpass kan mycket väl passera utan att det ringer en enda gång, men när man sitter där (som nu) så vet man att det kan ringa precis när som helst, och om det ringer så kan samtalet ta allt från två minuter till flera timmar.

Stickbloggen sa...

En av de bästa böckerna jag läst! jag glömmer aldrig hennes tankar om vi har tid att ha bil?

Kanonbra!!!

karin sa...

Mycket bra bok, håller med.
Du får mig att tänka på en arkitekt jag jobbade med för länge sen. Under vissa perioder så svarade han helt sonika inte i telefon.
Jamen varför, sa jag. Du är ju här!
Ja, men det vet ju inte den som ringer. Sa han.
Du kanske inte kan göra så under de där passen, men resten av tiden, kanske?

Magnus Runesson sa...

Boken står i min hylla för läsning. Men man kanske i första hand skulle se till att ens chefer läser den.