tisdag, maj 29, 2007

2007-69: Stieg Larsson: Luftslottet som sprängdes

Luftslottet som sprängdes är den tredje delen i Stieg Larssons Millennium-serie, uppföljare till Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden. På grund av Stieg Larssons för tidiga död så blir det också den sista delen, även om han ursprungligen tänkt sig att skriva ett tiotal böcker.

Den här boken tar vid precis där den förra slutar; det kan inte vara mer än någon timme mellan dem. Trots det känns det som att man faktiskt skulle ha en rimlig chans att läsa dem fristående. Det är ingenting jag skulle rekommendera eftersom de första delarna är bra, men jag tror att den information man behöver för att förstå denna del faktiskt också presenteras här.

Även om de tre delarna i Millennium-serien till stor del har samma persongalleri och har ett visst mått av kontinuitet i handlingen så är känslan trots det olika i de olika böckerna. Den första delen känns som ett slutna rummet-mysterium i bästa Hercule Poirot-stil (även om det slutna rummet råkar vara en ö). Den andra delen är en polisdeckare medan den här avslutande delen är mer av en spionroman. Trots detta känns de samtidigt enhetliga, hur det nu går till.

Sedan tidigare har Lisbeth Salander och hennes far, den avhoppade ryske agenten Alexander Zalachenko, försökt att döda varandra. Historien här börjar med att de båda flygs in, svårt skadade, till Sahlgrenska sjukhuset där de placeras på samma avdelning. Medan de kämpar för att överleva försöker Mikael Blomkvist lista ut så mycket han kan om deras gemensamma förflutna för att kunna skriva en artikel där han rentvår Salander från de anklagelser som riktas mot henne. Han inser snart att han snubblat över en historia som har mycket större räckvidd än han kunnat ana, och att den kommer att få allvarliga effekter ända upp på regeringsnivå.

Samtidigt finns det andra som inte alls vill att han ska publicera detta. De skyr inga medel för att förhindra hans skrivande, och de gör också allt för att se till att Salander inte kan berätta vad hon vet.

Den här boken är full av avslöjanden, konspirationer och ljusskygga organisationer. Det hönder saker hela tiden och det mesta hänger ihop, om än inte alltid som man ursprungligen tror. Trots det känns det faktiskt inte överlastat. Jag uppskattar också att det faktiskt förekommer element i handlingen som inte har något med den stora övergripande konspirationen att göra. Allt mystiskt som händer hänger faktiskt inte ihop. Det känns mer realistiskt på det sättet, för i verkligheten händer aldrig bara en sak i taget.

Visst finns det saker som man kan ha synpunkter på. Mikael Blomkvist beskrivs som inte speciellt vacker och han kan vara både enkelspårig och bufflig, men samtidigt har han en osviklig förmåga att hamna i säng med alla kvinnor som kommer i hans väg. Både han och Lisbeth Salander har en skräckinjagande förmåga att snoka fram de uppgifter de behöver från konstiga ställen. De letar på olika ställen och på olika sätt, men det gör bara att de är ett ännu farligare researchteam när det arbetar gemensamt. På samma sätt är både Monica Figuerola och Ronald Niedermann rätt extrema personer. Samtidigt skulle boken inte bli lika intressant om alla personerna i den var medelmåttor. Om man absolut måste ha deckare där huvudpersonerna ägnar merparten av sin tid åt att gräla med sina partners, krångla med sin dagislogistik och ha ångest över allt möjligt så är det här kanske inte rätt bok, men ungefär vilken annan modern svensk deckare som helst bör vara lämplig. Stieg Larsson erbjuder istället en välskriven thriller med ett sanslöst driv i handlingen. När man börjat läsa är man fast och vill inte släppa den.

Trots att vi inte har passerat midsommar än så vågar jag lova att Luftslottet som sprängdes kommer att återkomma när jag ska sätta ihop en lista på årets bästa läs vid årsskiften.

Stieg Larsson: Luftslottet som sprängdes
Norstedts, 2007
704 sidor
ISBN: 9113015311
ISBN13: 9789113015316
Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.



Läsutmaning för 2007
Hundra böcker totalt: 69 (varav 13 serieböcker)
Fem pjäser: William Shakespeare: Twelfth Night, or What You Will Sophokles: Elektra
Fem nobelpristagare: Orhan Pamuk: Snö Isaac Bashevis Singer: Shosha André Gide: Isabelle Saul Bellow: Offret
Två böcker på andra språk än svenska och engelska:
Fem böcker utgivna 2007: Svenska Naturskyddsföreningen: Naturen till din tjänst (årsbok 2007) Andreas Marklund: Skördedrottningen Joe Hill: Heart-Shaped Box Johan Theorin: Skumtimmen Camilla Läckberg: Tyskungen Klart 3/5!
Fem böcker inte från Sverige/USA/UK: Yasunari Kawabata: Snöns rike (Japan) Orhan Pamuk: Snö (Turkiet) Sophokles: Elektra (Grekland) André Gide: Isabelle (Frankrike) Arnaldur Indriðason: Kvinna i grönt (Island) Klart 2/3!
Fem böcker från Japan: Yasunari Kawabata: Snöns rike

Läst under 2007:
Nr 1-10
Nr 11-20
Nr 21-30
Nr 31-40
Nr 41-50
Nr 51-60
61: Camilla Läckberg: Tyskungen
62: Charles Stross: Accelerando
63: Åsa Larsson: Svart stig
64: Chris Anderson: Long Tail
65: Anna Jansson: Pojke försvunnen
66: Magdalena Graaf: Det ska bli ett sant nöje att döda dig
67: Joyce Carol Oates (som Lauren Kelly): Jag ska skydda dig från allt
68: Kaoru Mori: Shirley
69: Stieg Larsson: Luftslottet som sprängdes

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

5 kommentarer:

Helena sa...

Du är så snabb. :) Försökte dock filtrera allt om handlingen och bara läsa ut att du gillade boken, vill inte veta mer än jag måste innan jag läser den själv. Ska strax köpa Flickan... nu när den kommit ut i pocket.

Hans Persson sa...

Jag tror inte att jag avslöjar saker ur handlingen som inte framgår av baksidestexten. Fast det är klart, redan det kan ju vara en spoiler till tidigare delar om man är känslig.

Jenny sa...

åh, har du redan läst den! läste inte din text nu faktiskt, för jag är är rädd att få veta något. vill ha den som ett oskrivet blad framför mig, haha!

Maj sa...

Jag läser den nu som följetong i DN. Klart spännande. Enda saken som irriterar mig är alla dialoger, där den ena parten bara säger "Jag förstår".

Tyvärr har jag inte läst första delarna. Det går bra att läsa den här ändå. Men när jag får tag på del 1 och del 2 på biblioteket, kommer jag ju att veta "hur det går".

Helena sa...

Nu har jag också läst och kom tillbaka för att läsa ditt inlägg lite noggrannare.

Det Maj skrev fick mig att le igenkännande - visst kan man ha synpunkter på Larssons sätt att skriva... själv störde jag mig mer på alla gånger folk svarade "Hmm." :)