onsdag, augusti 15, 2007

Hur angriper du en ny bok?

Hur gör du när du ska börja läsa en ny bok?

  • Bläddrar fram till där första kapitlet börjar och sätter igång att läsa.
  • Läser sista sidan och börjar sedan från början.
  • Bläddrar runt lite och kollar efter författarens för- och efterord, tack från författaren, författarbiografi och liknande och läser allt sådant innan du börjar på själva boken.
  • Börjar från absolut första sidan och läser copyrightsidor och allt i ordning.


Läser du baksidestexter och recensioner innan du läser själva boken, eller försöker du att veta så lite som möjligt om boken innan du börjar läsa den själv?

Själv läser jag oftast recensioner och rekommendationer innan jag väljer vad jag ska skaffa för böcker. När jag ska välja en bok ur hyllan hemma så läser jag oftast baksidestexter på några stycken innan jag bestämmer mig.

När det gäller själva boken läser jag alla kringtexter först (omslagsflikar, biografi, förord och så vidare) innan jag läser själva boken. Jag läser aldrig slutet först, men jag läser allt i böckerna, inklusive copyrightsidan och sådant.

Andra bloggar om: , ,
Technorati Technorati tags: , ,

10 kommentarer:

Andreas Björklind sa...

Det låter som om vi angriper en bok på ungefär samma sätt. Jag gör också en hel del efterforskning innan jag sätter tänderna i en ny bok. Det är inte ofta jag köper något helt spontant längre även om det händer. Ofta läser jag artikeln om författaren i någon av Clutes encyklopedier innan jag påbörjar läsningen eller på Wikipedia om det inte är sf/fantasy (eller för nytt för biblarna).

(Idag fick jag ett ganska kul verifieringsord: asfegaco... Asfeg ACO? ;)

Camilla sa...

Så gör inte jag. Baksidan och andras rekomendationer använder jag för att välja vilka böcker jag ska läsa. Men just när jag ska börja läsa boken så bläddrar jag direkt fram där kapitel ett börjar. Det är ju där boken börjar!

Sedan när jag läst färdigt en bok behöver jag ofta någon dag på mig att smälta den innan jag kan börja på en ny. Den dagen ägnar jag i stället åt att läsa/bläddra i lättlästa tidningar som hamnat i att-läsa-högen.
/Camilla

Anonym sa...

Först läser jag alla kringtexter, inkl. copyrightsida. Sen startar jag det verkliga läsandet. När boken är slut noterar jag i "svarta boken" titel och författarnamn. Numera skriver jag på datorn också några rader om vad jag tyckte och några ord om handlingen, men bara så mycket att jag förhoppningsvis kan minnas vad jag läste även efter några år (för tyvärr lämnar ju de flesta böcker inget bestående minne). /Pappa

Hans Persson sa...

Jo, naturligtvis skriver jag upp boken på listan när jag läst ut den också (sedan hösten 1985).

Numer skriver jag som bekant också ofta om böckerna här. I år har jag bestämt mig för att skriva något om alla böcker jag läser ut. Tidigare år skrev jag bara om en del av dem. Jag tycker faktiskt att det känns som om jag kommer ihåg mer av böckerna jag läst om jag skrivit lite om dem.

neofob sa...

Ställer den i hyllan och klagar på att jag inte har disciplin, tid och ork nog att läsa den. (Jag har inte köpt så mycket böcker på sistone.)

Hans Persson sa...

Men vi var ju överens om att du inte skulle göra så?

Johan sa...

Själv läser jag nog baksidestexten, förord och annat runtomkring för att sedan hoppa direkt till första kapitlet. Jag läser aldrig sista sidan först. Riktigt bra blogg för övrigt!

Martin sa...

Det första jag gör med en hårdpärmsbok är inte att läsa i den, utan att preppa den tekniskt.

Man ställer boken med ryggen mot bordet och viker ner pärmarna till bordsytan. Sedan tar man en tunn bunt av inlagan på ena sidan och viker ner, stryker hårt längs bindningen tills det är platt, så en tunn bunt på andra sidan, och växelvis så tills man når mitten och boken ligger uppfläkt.

Vad gäller innehållet vill jag veta så lite som möjligt i förväg. Jag går rakt in i inlagan och sparar eventuella förord skrivna av andra till sist.

Hans Persson sa...

Med bra inbundna böcker gör jag också så. Med vanliga deckare i kartonnage och annat smäck bryr jag mig inte om sånt; de kommer att bli snedlästa i alla fall efter en läsning eller två (och det är rätt ofta mer än en person som läser mina böcker).

AMber sa...

Jag väljer böcker utifrån recensioner, ibland utifrån tips av kolleger eller vänner. Någon enstaka gång hittar jag något spännande i ett bibliotek eller en bokhandel.

Jag läser alltid baksidan först, sedan fakta om författaren, om det finns, och annat kringtjafs som kan stå på dammskyddets (dustcover - vet inte vad det heter på svenska)insida.

I stort sett alltid läser jag sedan boken från början till slut. På senare år har jag, om det varit outhärdligt spännande, tjuvläst sista raden eller ett par av de sista raderna i boken, för att lugna ner mig.

Slutligen inskrives boken i min Bokbok, som jag fört sedan 1969, med undantag av ett par månader 2002. Skriver bara upp böckerna i ordning och vilken månad jag läst dem.

Det jag inte minns var inte värt att minnas. Det jag minns är inte alltid världslitteraturens stora, men nog så ofta. Ibland minns jag inte innehållet, men däremot varför jag läste just "Skiljas, men inte från barnen" t ex.