onsdag, mars 26, 2008

2008-37: Arto Paasilinna: Domedagen gryr

Skogshuggaren Hermanni Heiskari sitter på isen på enare träsk och pimplar när en luftballong havererar precis i närheten. Han undsätter kvinnan som släpas med i korgen. Hon heter Lena Lundmark och visar sig vara synnerligen rik. Eftersom Hermanni räddat livet på henne erbjuder hon honom att leva lyxliv på hennes bekostnad ett helt år.

Långt innan det året är slut förälskar hon sig i Hermanni, men han är inte presentabel i de kretsar där hon rör sig. För att råda bot på det anlitar hon sin farbror Ragnar Lundström som får i uppdrag att kultivera Hermanni. De påbörjar en turné mellan goda restauranger, kurser och upplevelser för att göra en fin herre av Hermanni. Alla dessa kurser ger resultat, men det visar sig också att Hermanni har egna planer som är långt mer avancerade än Lena och Ragnar kunnat ana, och naturligtvis dras de med i hans projekt.

Det här är en riktig skröna. Det är väl inget som är totalt orimligt och absolut inte skulle kunna hända, men mycket faller i kanten av det trovärdiga. Allt presenteras dock på ett sätt som gör att det känns sammanhängande även när det är som mest knasigt. Det händer att man skrattar under läsningen, men oftare är det humor på ett mer underfundigt plan. Jag har aldrig läst något av Paasilinna tidigare, men det här tycker jag gav mersmak.

Arto Paasilinna: Domedagen gryr
Bonnier Audio, 2008
Översättning: Camilla Frostell
Uppläsning: Frej Lindqvist
7 CD
ISBN: 9179536492
ISBN13: 9789179536497

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,

7 kommentarer:

gnorr sa...

"de hängda rävarnas skog" är annars min favorit av paasilinna

storyteller sa...

Har inte läst just den här av Paasilinna, men det låter onekligen som om det är en klassisk Arto-bok med den kännspaka humorn som balanserar på gränsen till det absurda. Annars är "Hoppsan, jag är död" ett gott förslag till vidare läsning, eller "Kollektivt självmord" som lär vara hela Paasilinnas stil och litterära projekt (?) komprimerat i en bok.

Ivana Eklund sa...

Jag har länge velat att läsa något av Paasilinna men inte kunnat bestämma mig för någon titel. Kanske jag äntligen fått ett tips...

Mårthen sa...

Vad är det med skrönor från öst egentligen? Paasilinna rör sig i en fin tradition som sträcker sig ända bak till Sltykov-Sjtjedrin. Och det är oftast magnifikt!

Herr KenT sa...

Tack för tipset.

Med åländska rötter var det dessutom en extra bonus när jag märkte att Åland stod i fokus.

Hans Persson sa...

Lena Lundmark kommer från Åland, men det är väl också så långt som den åländska kopplingen sträcker sig. Handlingen utspelar sig vad jag kan minnas aldrig där mer än att Lena ibland befinner sig där, men berättandet sker från Hermannis synvinkel. Han befinner sig ofta i Finland, men även på diverse andra exotiska platser.

blogg_bohemen sa...

Jag har läst en del Paasilinna och älskar hans absurda humor. Personlig favorit är Kollektivt självmord.