onsdag, maj 28, 2008

Att skriva klart döda författares böcker

Enligt Uppdrag gransknings program nyligen så berättade Stieg Larsson för John-Henri Holmberg strax före sin död att han skrivit 320 sidor av den fjärde Lisbeth Salander-boken och att den enligt synopsis skulle bli strax över 400 sidor (vilket John-Henri tolkade som att den nog inte skulle bli mer än 600 sidor). Den här fjärde boken i Millennium-serien utspelar sig i en avlägsen liten ort i norra Kanada och var egentligen tänkt att bli den femte boken, men han skrev den först eftersom den var roligare att skriva. Vad den skulle handla om eller vilken stil den skulle vara nämndes inte (de tre publicerade delarna är alla olika: den första är ett stängda-rummet-mysterium, den andra är en polisroman och den tredje en politisk deckare).

En av de väsentligaste stötestenarna i konflikten mellan Stiegs sambo Eva och hans far och bror är vad som ska hända med det oavslutade manuskriptet till den fjärde boken. Eva säger att hon har bäst insyn i vad Stieg hade tänkt sig med böckerna, och hon vill ha möjlighet att påverka vem som får i uppdrag att skriva färdigt boken.

En annan intressant fråga här som inte nämndes i programmet är vilket som är bäst: att låta någon annan författare skriva färdigt boken så nära Stiegs intensioner det går (det vill säga så långt man känner till dem), att publicera det ofullbordade manuskriptet som det är, eller att inte publicera det alls.

Det här är naturligtvis en fråga som är mycket mer generell än fallet Stieg Larsson. När Robert Jordan dog nyligen så meddelades det strax efteråt att hans gigantiska Wheel of Time-serie skulle skrivas färdigt, och att den tilltänkte författaren och Jordans närstående fått de saknade delarna av historien berättade för sig muntligt av honom innan han dog.

J. R. R. Tolkiens efterlämnade verk har efter hans död publicerats i diverse olika former av sonen Christopher. The Silmarillion kompletterades med en del saknad text av Guy Gavriel Kay innan den publicerades, medan senare volymer har bestått av JRRTs texter ihopredigerade i lämplig ordning av Christopher Tolkien och försedda med kompletterande synopsis där det saknats delar, men i alla volymerna utom The Silmarillion har det varit klart vilka delar som varit JRRTs egna och vilka som varit posthuma kompletteringar.

Efter Douglas Adams död publicerades The Salmon of Doubt som bland annat innehåller den ej avslutade roman han arbetade på när han dog.

Vladimir Nabokov ville att hans sista roman skulle brännas om han inte blev klar med den innan han dog, men frun och sedan sonen bevarade manuskriptet. Nu har sonen efter trettio år bestämt sig för att publicera det, och antagligen kommer de flesta efterlämnade manuskript av kända författare som inte förstörs att publiceras förr eller senare. Om inte de efterlevande då och då bröt mot författarnas önskemål skulle vi läsare aldrig exempelvis ha fått läsa de allra flesta av Kafkas verk; de publicerades efter hans död mot hans uttryckliga önskan.

Vad skulle du helst vilja se hände med manuskriptet till den fjärde Lisbeth Salander-boken, och för den delen andra motsvarande manuskript? Bör de publiceras, och bör de i så fall skrivas färdigt så gott det går först eller borde de publiceras i det skick författaren efterlämnade dem?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , , , , , ,

6 kommentarer:

Mystery Reader sa...

Helt ärligt var jag så pass besviken på de två sista böckerna att jag helt inte ser ytterligare böcker i serien.

Karaktärerna blev alldeles för uppblåsta och otroliga, vilket var en besvikelse efter den så pass mycket bättre första boken (Män som hater kvinnor).

Ger böckerna: 4/5, 3/5 och 2/5, i den ordningen de gavs ut.

Nuser sa...

Tycker inte man kan skriva klart ett manuskript eller en bok för någon annan oavsett hur insatt man har varit i dennas arbete.
Låt bli att publicera fjärde boken är min mening.

Har förresten inte läst Stieg Larssons tredje Salanderbok baar dom första två. Gillade andra boken bättre än den första faktisk, men tycker tex. Roslund & Hellström har skrivit betydligt intressantare böcker är Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" och "Flickan som lekte med elden.

Marianne sa...

Svår fråga. Ett manus som inte är klart skapar bara nya obesvarade frågor, även om kanske några av de lösa trådarna (t.ex. var Salanders syster befinner sig) från bok tre skulle kunna knytas ihop.
Någonstans måste man ju sluta och även när det gäller avslutade serien kan man som läsare sakna karaktärerna.

Rent juridiskt, då?
Det verkar nog som om sambon har bäst koll, men lagen står av allt att döma på släktens sida.
En tragisk soppa, det hela.

A.R.Yngve sa...

Ge ut både det oavslutade originalmanuskriptet OCH den "spökskrivna" versionen. Så kan läsarna iallafall se skillnad, och få veta vilka som är Stieg Larssons egna ord.

För övrigt mår jag illa när förlag arrangerar att skriva klart döda författares böcker. Det är så uppenbart att motivet är krass girighet: "Låt oss krama några extra droppar blod ur författarkroppen medan succén är i färskt minne!"

Apropå det, är inte fansen också cyniska om de köper en sån bok? "Skit i om Larsson är död -- jag får ju läsa en bok till!"

Hans Persson sa...

Apropå det, är inte fansen också cyniska om de köper en sån bok? "Skit i om Larsson är död -- jag får ju läsa en bok till!"

Det tycker jag inte. Om någon är död påverkas de inte av om deras böcker köps eller inte, men nog tyder det på att deras verk var en framgång med läsarna om de är intresserade av att läsa dem även om de inte är slutförda?

NINA sa...

Jag tröttnade på tredje delen och orkade inte ens läsa klart den, så för min del känner jag inget som helst behov av ytterligare en bok...

Däremot vill jag se mer Tolkien =) Tyckte att Children of Húrin var ett oväntat väldigt positivt tillskott från Christopher, och hoppas nu på Beren och Lúthien och Gondolins fall i fristående böcker.