tisdag, juni 24, 2008

Det fria ordet är farligt -- stoppa det!

Om det var någon som trodde att det var slut på nedmonteringen av det fria ordet i och med att FRA-lagen röstats igenom så verkar det vara en felaktig förhoppning. Den här gången är det EU som uppenbarligen vill "klargöra bloggarnas ställning" i medialandskapet, vilket i praktiken verkar betyda att man vill påtvinga bloggare en massa regleringar. Läs och baxna över nyspråket om hur man vill "stärka bloggarnas rättsliga ställning" genom att sätta munkavle på dem.

Det ska bli intressant att se om gammalmedia tar upp detta innan det är mer än ett par dagar kvar till omröstningen eller om de bara ser det som en välkommen upprensning bland konkurrensen.

Andra bloggar om: , , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , , ,

3 kommentarer:

Åka sa...

Nämen, vad är det här! Jag tror att jag blir galen, det här kan vi ju inte gå med på.

Adam sa...

Hur fan kan man komma med ett sånt förslag?! Jävla EU! Det blir tyvärr hela tiden tydligare och tydligare att vi är på väg mot en diktatur...

John-Henri Holmberg sa...

Det riktigt trista är att jag efter ett par dagars kortlivad eufori – medan Piratpartiet fördubblade sitt medlemsantal och Svart måndag fick in tusen nya namn om dagen – börjat komma fram till att det kommer att gå precis som det alltid gör i Sverige: så gott som inga av de fem miljonerna snällt röstande Hederliga Svenskar bryr sig ett dyft, för de vet allihop att Staten är god och snäll och att inget ont kan hända den som har rent mjöl i påsen och att det bara är i andra länder som det finns hemlig polis och övervakning och censur och förtryck och annat osvenskt.

De som gastar och protesterar och skriver på listor och bloggar och skriver ledare i Nova och röstvägrar i valen är ointressanta. För troligtvis räcker de inte ens tillsammans till ett enda riksdagsmandat, som för tillfället kostar i storleksordningen 20.000 röster.

Många av oss som är aktiva på eller via nät har under det senaste året låtit oss förblindas av vår egen högljuddhet. Men jag skulle inte bli alltför förvånad om etablissemanget möjligen dragit en annan och tyvärr lika rättvisande slutsats. Den av de amerikanska presidentkandidaterna som med bred marginal var mest synlig på nätet, som samlade in mest pengar från enskilda bidragsgivare, som ger miljontals träffar på Google och vars uppladdade filmer setts av hundratusentals via Youtube, var republikanen Ron Paul. I alla nätomröstningar vann han. I verkligheten fick han mellan 10 och 15 % av rösterna i de republikanska primärvalen och förblev näst intill osynlig i traditionella media. Och en slutsats som går att dra av det här är att frihetliga människor på nät kan ställa till mycket väsen. En annan är att de inte påverkar den allmänna opinionen tillräckligt mycket för att det ska spela någon roll.

Och Sverige är ännu besvärligare. För där många andra länder har en tradition av kamp mot ockupationsmakter, totalitära regimer, förtryckande imperialistmakter eller revolutioner, har Sverige ingenting sådant alls sedan den galne diktatorn Vasa lade under sig landet och slaktade alla oliktänkande. Här sitter vi still i båten, lyder och litar på överheten, och vet – eftersom samma överhet lär oss den saken i skolan – att vi lever i det bästa och mest humana av alla länder. Ska vi övervakas ännu mer är det för vårt eget bästa. Har man urholkat yttrandefriheten är det bara för att det inte är nyttigt för oss att titta på barnporr. Upprättar man ett täckande DNA-register behöver väl ingen som inte är kriminell vara orolig. Och att man läser vår post och lyssnar på våra telefonsamtal betyder bara att vi slipper bli sprängda i luften av elaka terrorister. För inte säger väl någon riktig svensk något som inte vem som helst kan få lyssna på?

Så euforin gick snabbt över. Och min misstanke är att allt blir vid det gamla. Reinfelt eller Sahlin – inbillar sig verkligen någon att där skulle finnas någon som helst skillnad i respekten för enskilda människors integritet?