tisdag, augusti 12, 2008

2008-76: John Ajvide Lindqvist: Pappersväggar

Den här novellsamlingen är John Ajvide Lindqvists tredje bok; efter Hanteringen av odöda men före Människohamn. Den innehåller tio texter av väldigt varierande längd. Många har övernaturliga element och många är skräck, men det finns även texter utan någondera elementen.

Om man ska försöka sig på att hitta något slags gemensam nämnare förutom att det rätt ofta handlar om skräcknoveller så är nog det mest framstående att novellerna ofta handlar om helt vanliga människor i helt vanliga miljöer. Det är inga hjältar utan vem som helst, men de drabbas av väldigt underliga händelser. Eftersom Lindqvist som vanligt är mycket bra på att beskriva sina personer så att man tycker att man känner dem så redan i början av texterna så blir texterna ofta starka när personerna sedan drabbas av svårigheter.

Förutom själva novellerna innehåller boken också ett hyfsat långt efterord där man får lite bakgrund till en del av novellerna. Det här är något som vissa författare (Stephen King, Harlan Ellison, Isaac Asimov) gillar att göra, och jag tycker att det nästan alltid brukar vara intressant att få reda på lite om hur texten kom till eller varför.

Som i alla novellsamlingar finns det naturligtvis starkare och svagare texter här, men på det hela taget tycker jag att den här boken befäster Lindqvists redan tidigare starka ställning som en mycket intressant författare. Just nu uppfattas han som en skräckförfattare, men jag misstänker att han likt sin genrefrände Stephen King kommer att ge sig ut på utflykter till andra genrer framöver. Vart han än bestämmer sig för att resa så kommer jag att följa efter.

John Ajvide Lindqvist: Pappersväggar
Ordfront, 2006
393 sidor
ISBN: 9789170373008

Köp boken från Bokus så får jag lite provision.
Läs mer om boken på bokrecension.se.

Andra bloggar om: , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , ,
intressant.se

5 kommentarer:

Pepsipuh sa...

Tack för hjälpen!

Fredrik F. G. Granlund sa...

Öh, Hans -

Har du överhuvudtaget läst boken?

Jag anser väl, möjligen felaktigt, att du skulle kunna skriva något om vad du anser är bra respektive mindre bra med boken, vad du ser som bokens bästa respektive sämsta novell - och varför.

Det var en ganska intetsägande recension, må jag säga - och nu försöker jag vara snäll. Ge mig ett svar: vilken är den bästa novellen i Pappersväggar - och varför? Rekommenderar du boken ifråga eller inte. Har du överhuvudtaget läst den?

Kolla gärna in min recension av Ajvide Lindqvist senaste bok Människohamn, vilken till och med författaren själv uppmärksammade.

Mvh
Fredrik F. G. Granlund

(jag menar ingenting illa, förresten, fast det hoppas jag att du förstår).

Hans Persson sa...

Om jag vore elak skulle jag kunna undra om du läst recensionen. Nu är jag inte det så jag låter bli, men jag är dock lite frågande till hur du kan misslyckas med att inse vad jag tycker om boken.

Jag valde medvetet att inte säga något om enstaka noveller. Det känns som att man i så fall behöver skriva åtminstone ett stycke om varje novell, och det innebär att den kompletta recensionen blir våldsamt lång. Det händer att jag gör så, men oftast inte.

Jag kan rekommendera vilken av novellerna som helst (utom "Att få hålla om dig till musik" som jag inte begrep mig på, vilket enligt efterordet också är den normala reaktionen). Eftersom novellerna varierar från finstämda till grafiska, från övernaturlig skräck till helt realistiska, så beror det en del på mottagaren exakt vilken text jag skulle rekommendera i första hand. Den typen av bredd tycker jag å andra sidan är en av styrkorna med en novellsamling (och en av anledningarna till att jag ogillar temaantologier).

(Jag kan möjligen tycka att "Sluthanteringen" är förvånande lång. För mig som läst Hanteringen av odöda gör det inget, men för den som plockar upp Pappersväggar utan att ha gjort det misstänker jag att den blir svårbegriplig och tappar en del av sin styrka då läsaren kommer att sakna relevant bakgrundsinformation.)

Fredrik F. G. Granlund sa...

Hans -

Tack för ett utmärkt och utförligt svar. Ber om ursäkt om jag var för hård. Naturligtvis förstår jag vad du tycker om boken efter att ha läst din recension, men kanske inte exakt varför - trots att det är utskrivet.

Att du inte vill framhålla någon specifik novell kan jag förstå, men kanske inte att du inte vill göra det pga mottagaren. Fast det är ok ändå. Nämnas kanske borde det faktum att det inte bara rör sig om skräck eller fantastik, vilket jag tror många Ajvide Lindqvist-läsare räknat med, utan även mer dramatiska, ja till och med poetiska saker än just skräck. Eller vad sägs om novellen om pensionärstanten som snattar och gör lite annat skojigt...! Knappast fantastik!

Jag ber om ursäkt om jag förnärmat dig på minsta sätt. Jag har mycket privata problem som kan ha inverkat på min kommentar, vilket inte ska få hända, och vilket i sig inte är någon ursäkt.

Men jag står fast vid att din recension inte är särskilt utförlig. Dock förstår jag självklart att du tycker om boken. Och jag uppskattar det arbete du lägger ned. Det är inte konstigt att din blogg är bland de mest besökta litteraturbloggarna! Hur hinner du egentligen recensera så mycket?

Har du förresten funderat på att börja med något betygssystem på din blogg? Eller det kanske du redan har?

Avslutningsvis: vilka andra orsaker har du för att inte tycka om tema-antologier? Bara undrar.

Keep up the good work!

mvh
F. G.

Hans Persson sa...

Att du inte vill framhålla någon specifik novell kan jag förstå, men kanske inte att du inte vill göra det pga mottagaren. Fast det är ok ändå.

En annan anledning att inte nämna specifika noveller som jag missade i går är att jag tycker att de var rätt jämna. Om det finns enstaka noveller som höjer sig långt över de andra så tycker jag absolut att det är värt att nämna dem, men så var det inte här. Som jag sade i den förra kommentaren fanns det en jag inte begrep mig på alls, men den var å andra sidan bara 2-3 sidor så jag tyckte inte att det var värt att skriva om en så liten del av boken. Om jag hade tyckt att en text lång som exempelvis "Sluthanteringen" hade varit obegriplig hade jag absolut nämnt det.

Nämnas kanske borde det faktum att det inte bara rör sig om skräck eller fantastik, vilket jag tror många Ajvide Lindqvist-läsare räknat med, utan även mer dramatiska, ja till och med poetiska saker än just skräck. Eller vad sägs om novellen om pensionärstanten som snattar och gör lite annat skojigt...! Knappast fantastik!

I början av recensionen skriver jag "Många har övernaturliga element och många är skräck, men det finns även texter utan någondera elementen" vilket tekniskt sett berättar det du efterlyser, men det hade gott kunnat vara mer betonat, det håller jag med om. Jag uppskattar för övrigt att Lindqvist breddar sig på det här sättet. Tydligen gick en filmatisering av "Majken" som du nämner på SVT nyligen, men jag fick tyvärr inte reda på det förrän efteråt.

Hur hinner du egentligen recensera så mycket?

Jag tittar inte på teve.

Har du förresten funderat på att börja med något betygssystem på din blogg? Eller det kanske du redan har?

Jag funderade på det när jag började recensera böcker men kom fram till att det inte gav så mycket. I de flesta fall tycker jag olika bra om en bok om jag fokuserar på språket, handlingen, berättandet eller något annat. Att vikta samman det i ett enda betyg är svårt att göra på ett meningsfullt sätt. Jag bestämde mig för att kommentera de här sakerna separat i text istället och sedan låta läsaren avgöra om de egenskaper hen tycker är viktigast fått tillräckligt med beröm.

vilka andra orsaker har du för att inte tycka om tema-antologier?

Framför allt att de ofta blir ganska enahanda eftersom de har ett väldigt smalt tema. Om temat är "skräck" eller ens "vampyrer" brukar det vara OK, men rätt ofta brukar man se "erotiska noveller om kvinnliga vampyrer i Turkiet" eller andra liknande nischämnen och då backar jag.