lördag, mars 17, 2012

2012-7: Stephen King: 11.22.63

Stephen Kings senaste roman är inte någon typisk skräckroman utan en av hans utflykter till science fictions gränsland. Den här gången handlar det om tidsresor. Huvudpersonen Jake Epping får reda på att hans vän Al har en portal till 1958 i förrådet till sin restaurang. Här finns ingen som helst förklaring till vare sig hur den kommit dit eller hur den fungerar; det är inte heller det som är det intressanta här. Den här boken handlar istället om vad som händer när man åker tillbaka i tiden och ändrar något med vetskap om hur det blev om det inte ändrades. Hur påverkar en sådan ändring framtiden? Är det rätt att alls försöka ändra saker i dåtiden för att göra framtiden bättre? Som man kan ana av titeln så kretsar det hela runt vad som skulle hända om John F. Kennedy inte hade blivit skjuten av Lee Harvey Oswald i Dallas (och för den delen om det verkligen var Oswald som skjöt, och om han var ensam).

Huvuddelen av den här boken utspelar sig i 1958 och de efterföljande åren och precis som vanligt med de av Kings texter som utspelar sig i 1950-tal eller 1960-tal så är närvarokänslan här utmärkt. Vid ett par tillfällen får jag känslan av research som svämmar över; att det helt enkelt är för mycket tidstypiska detaljer som presenteras, men det är inget stort problem.

Jake stöter naturligtvis på problem med sitt uppdrag, i första hand i form av kärleken. En stor del av tiden måste han lyckas balansera att upprätthålla sin fasad som en normal person samtidigt som han också håller Lee Harvey Oswald under uppsikt i en nedgången förort i Dallas. Dessutom måste han naturligtvis också hela tiden se till att inte sprida anakronismer omkring sig. Han gör en del misstag på den fronten, men på det hela taget tror jag att det vore väldigt svårt att misslyckas så lite med vilka ord man använder som han faktiskt gör.

Hela konceptet med att Jake åker tillbaka i tiden för att ändra något i den kända historien gör att man som läsare ofta sitter inne med information om vad som kommer att hända, och det gör att en del av boken känns som transportsträckor. Det behöver inte vara andlöst spännande hela tiden men upplägget gör att tyvärr inte heller är det. Det är tur att King skriver så bra som han gör, för även om handlingen bitvis laggar lite grand så är boken aldrig trist att läsa.

Den som läst mycket King kan se diverse referenser till andra av hans böcker i 11.22.63. Vid ett tillfälle åker Jake till Derry och där träffar han på ett par av ungdomarna som figurerar i It (som utspelas vid sammma tid). En annan tydlig sak är en röd och vit Plymouth Fury årsmodell 1958 (precis som den i Christine) som dyker upp ett par gånger. Det finns säkert fler, men detta är ett par som jag kom på nu direkt.

När det gäller slutet är jag lite kluven. Jag gillar själva slutet på boken, men sektionen innan den (den som förursakar det riktigta slutet) gillar jag inte. Den är av skäl som blir uppenbara när man läst så långt i en annan stil än resten av boken men jag tycker tyvärr inte att det känns naturligt. Om det beror på att King tar i för mycket eller att det bara är en stil som inte passar honom ska jag låta vara osagt. Det blir inte bättre av att hela det här stycket i princip består av att en person berättar något för en annan.

11.22.63 når inte riktigt upp till toppskiktet i Kings produktion, men det är det å andra sidan få böcker som gör. Det är fortfarande en bra bok.

Stephen King: 11.22.63
Hodder & Stoughton, 2011
740 sidor
ISBN: 978-1-444-72729-6

Andra bloggar om: , , , , , ,
Technorati Technorati tags: , , , , , ,
intressant.se

2 kommentarer:

Walter Iego sa...

Jag har läst det mesta av Mr.King, och tidsresor är alltid intressanta.

Lena o Tommy sa...

Hade missat att han skrivit en ny.